FridaCamilla

Som i dimma. Trött.
Usch o fy. Har liksom inget vettigt att komma med. Har legat på golvet nu me syster o kollat Weddingcrashers...den va väl okéj. Men jag förstår att han Owen Wilson har försökt ta livet av sig. För hela han e deprimerande.

Tänker på dig,Jane. Det finns ingen som är som du:)

Tro det eller ej. Men jag känner mig lite bättre idag. Lite *mäter upp med fingrarna* Men det e iaf nåt:)
Känner mig fortfarande hängig o orkeslös. Men lite bättre.
Har faktiskt bakat lite. Vill överraska familjen med något, för att dom står ut med mig o min förbaskade otur...
Så, jag bakade en kladdkaka till syrran-för det behöver hon:) *Internt* -( Emma-du har ju nästan inga finnar nu;)
O sen står det en sockerkaka i ugnen nu, provade ett  nytt recept med CremeFraishe i. O sen droppade jag i lite lime. Tror att den blir riktigt bra. Lite nyttig sådär, utan smör:)
O inte nog med det. Jag har satt en liten deg (som nu står i kyla) som så småning om ska bli schackrutekakor.
Men tror jag att jag ska vila lite, kanske huvudvärken kan släppa.

O hoppas för allt i världen att min medicin hjälper. Min "gravida" mage var jätteöm o svullen i morse....hm..

 
                                                                                                                                      

Kom in på akuten klockan halv fem igår.
Fick komma in på kirurgen direkt. Blodtryck, lungor o puls kollades.
Sitter bland ALLA sorters människor. Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan -som en snubbe, åka in o sätta sig på akuten för att man har lite ont i en vad. VA?! Kan man inte vänta ett dygn o ringa till närmsta vårdcentral för det?! O få en tid? Istället för att ta upp massa tid för folk som kanske åker in AKUT?

Efter en och en halv timme fick jag återigen tassa in på det lilla undersökningsrummet för att ta blodprover.
En timme senare får vi ett rum.
Sex timmar senare, klockan är då ungefär fem över ett på natten.-Då kommer en läkare in o kollar på mig. Hon pratar lite. Klämmer o känner. För att sen lite fint uttrycka sig; Eh, man kan ju inte vara säker. Men jag tror att du har fått magkatarr.. Febern och mattheten kan va en infektion, som förmodligen sitter i magen. Samt att mjälten är svullen, o det finns det egentligen ingen förklaring till.

En kvart senare, går jag ut ifrån sjukhuset med ett recept på medicin, som kanske hjälper och en sjukskrivning.

Fan va sjukvården funkar bra....INTE.

Jag gillar speciellt när man som eftertraktad läkare uttrycker sig med orden:
-.....inte vara säker
-.....jag tror
-.....kan vara
-.....förmodligen
-.....ingen förklaring



Fan va jag e trött på det här...

-Jag bryr mig inte.
Faktiskt. Ingenting intresserar mig längre. Jag bryr mig inte om någonting. Har tappat stinget helt. Varför ens engagera sig när inget ändå aldrig får va bra.

Jag bryr mig inte. Det bekommer mig inte.
Just i detta ögonblick skulle jag vilja bara få försvinna.

Men, visst. Det e väl bara gilla läget. För jag bryr mig inte längre.

~But you see, it's not me, it's not my family.
In your head, in your head they are fighting,
With their tanks and their bombs,
And their bombs and their guns.
In your head, in your head, they are crying...

~In your head, in your head,
Zombie, zombie, zombie,
Hey, hey, hey. What's in your head,
In your head,
Zombie, zombie, zombie?
Hey, hey, hey, hey, oh, dou, dou, dou, dou, dou...