FridaCamilla

Fy i helvete va jag e trött.. Det va länge sen jag va såhär trött!
Ska fan gå o lägga mig..
Kom just hem från Stutby.


Satte mig en stund me Tratten O Finkel på varsin axel o ska läsa VeckoRevyn, vaknar av att Emma knäpper mig på näsan. -Tack.
-Vart e Tratten o Finkel?!
Dom har kryit ihop o sover i min nacke....:) Mina bebisar....

Släääääääääääääpar mig ut till Kracke o rider...stackarn, han måste ju undrat va det va me mig..

Ligger o bränner på Stutbyvägen när jag har en Saab framför mig...Farmor o Farfar?
Nä! Det visar sig att dt e Tutten o Adde som vart ute o åkt en sväng:) haha jag dog!
Nämen blir det lite omkörningar o bensinbränning hela vägen ner till Nynäs hahaha, jag tror tyvärr att Saaben e snabbare än min Fårrrrd....-Du har ju Turbo!

Nä, nu ska jag sova. Innan jag dör!

Längtar till imorn. Jag o Marie ska dricka glögg, baka lussekatter o bygga pepparkakshus:) Jag läääääääängtar! O e törstig som en svamp!Hahaha

Poss posss

Bleka små tjejer på Söder med svartfärgat hår o feministludna lår.
Svarta sjala o batik man vill klä sig så unik att man blir alldeles lik-varann!

Stureplanstjejen helt tvärt, har helvaxad stjärt e fejkbystig o smärt, det e vackert javisst men så likriktat trist..
                                                                                                                                                  Thomas Järvheden

Ibland, väldigt sällan händer det. Man träffar någon som får en att inse saker man aldrig tänkt på. Aldrig ens slagit en. Personer som får en att tänka efter o få en att öppna ögonen. O få en att vilja ändra sig o bli en bättre människa.
O just en sådan underbar person har jag träffat. Därför vill jag av hela mitt hjärta be alla som varit inblandade i mitt bloggande, där känslorna tagit över o kanske gjort det som egentligen borde va ogjort om ursäkt. En stor ursäkt för att jag har hängt ut mig, mitt liv o de som vart inblandade. Förlåt. Jag har inte tänkt igenom konsekvenserna som blivit utefter det som jag har orskat. Förlåt. Jag vet nu inte om jag ska radera bloggen o sluta helt eller om jag ska forsätta men då lugna ner mig o kanske akta mig för att använda namn o inblandade överhuvudtaget.
Men det e just det som är svårt, eftersom då blir just min blogg som alla andras, som skriver om väder, vind o vad man ätit under dagen. O det e just sånt som är det tråkigaste som finns. Inte ens en vardagstidining slår det.
Men, jag skulle ju då kunna använda mig av en dagbok, för det e ju just va min blogg handlar om. Men det e ju där jag har ställt till det för mig själv. Så jag ska klura lite, o kanske hålla saker för mig själv.
Tyvärr så e jag som person, väldigt blottande, vet ej varför. Men det e så jag funkar. Det e inte för att få uppmärksamhet utan för att få ur mig mina funderingar o tankar. O jag är ju känd för att handla först o tänka sen. Men det e ju det som är så spännande. För egentligen så tänker jag ju lite längre, men håller det helst för mig själv för att sen få den spänningen jag så ofta söker...

Men än en gång, så ber jag om ursäkt o förlåtelse. O jag riktar mig just åt en speciell person. ( Du vet vem du är) ~förlåt~