Underbar, det är va du är..

Du, alltid du o ingen annan. Ingen är som du. Inte på nåt vis.
O ingen kan tydligen ersätta dig. Tråkigt nog.
Nu har det gått exakt 3 år o 2 dagar sen vi träffades för första gången. O från den stunden, då jag får syn på dig ute på altanen. Från att jag stålsätter mig me tre glas vin o lite mod o glider ner brevid dig så har jag tyckt lite mer om dig än va jag borde.
O den kvällen för 3 år sedan, återupprättade vi i helgen, vid exakt samma tidpunkt.
Tyvärr, jag kommer alltid att tycka lite mer om dig än om någon annan. Bara för att du e som du e.
O tyvärr så har jag dig på näthinnan dag ut o dag in.
Även om Jane bokstavligt talat undrar-"Va f*an han håller på me" ( o jag borde lyda hennes råd)men varje gång vi hamnar i samma lokal, slutar det på samma sätt. Vi hör ihop. O går därifrån tillsammans.

Du e du..
O jag vet att du kanske inte menar saker som du säger men "Du e ju min Frida" kan inte tolkas fel. Förlåt. Jag ska inte hamna på botten igen, men jag kan inte bara ta dig för ingen. För "du e ju min Marcus"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback