Fan va jag funderar...

Helvete. Skojar inte. 
Men hjärnan går på högvarv hela tiden.
Fan ta dig.
Du förstörde. Hade jag vetat va jag gav mig in på hade jag aldrig gått me på att lära känna dig. Kunde du inte bara vart någon anonym som man trevlighets-hälsar på?
Fan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback